Ur Året Runt: "Jag gick bara tre år i skolan - nu får jag pris för mina uppfinningar!
Av Mats Andersson, Foto: Christer Kindahl.
Det är inte bara i seriernas värld det finns " Uppfinnar-Jockar" Nej, de finns lite varstans. Här ett av dessa snillen som brukar lägga pannan i djupa veck och kläcka någon smått genial idé.
Lennart Jönsson, 59 är från Glimåkra i Skåne. Nu har han slagit till igen. För en tid sedan vann han första pris i en stor uppfinnartävling. Han fick medalj, diplom och 25 000 kronor för det vattenfilter han konstruerat. Filtret gör det smutsigaste och suraste vatten helt drickbart. Med Lennarts filter fär man en 99-procentig reningsgrad. - Ja, det är inget annat filter som klarat det, säger han stolt.
Stolt har han rätt att vara. Det här med vatten och hur man får det rent kan Lennart det mesta om. En gång var han verkmästare vid kommunens gatukontor. Han har konstruerat flera reningsverk och är bland annat pappa till Glimåkra fina badanläggning. Men när det blev storkommun fanns inte plats över för verkmästare Jönsson. Han fick flytta på sig till förmån för pojkarna med bättre utbildning. Lennart har bara tre års folkskola att falla tillbaka på. Allt han kan har han fått lära sig själv. Men när det kniper, då kommer man till Lennart för att få råd. Konsulter, specialister och allt vad det är. .Ja, han till och med anlitas att hålIa kurser för "fackfolk" i vatten- och energifrågor.
TRIVS BÄST I VERKSTAN Trots att han bara har treårig folkskola och att han nu har ett "skitjobb" i kommunen, som han själv uttrycker det. Det där med vassa armbågar är inget för Lennart. - Nej, jag trivs bäst när jag får rumstera i verkstan. Det är mitt lilla extraknäck som ger mig stimulans, säger han. Försurningen av mark och vatten gör att en hel del vattentäkter får för lågt pH-värde. Vattnet får också för mycket järn och mangan. Vid för lågt pH-värde blir badkar, tvättställ och wc-stolar bruna. Surt vatten grönfärgar. Detta är tecken på att det förorenade vattnet löser kopparn i varmvattenrören. - Och det är inte precis hälsosamt. Det kan förorsaka bland annat magsjukdomar, säger Lennart.
I många år har Lennart gått och funderat på hur man skulle kunna få ett bättre hushållsvatten. Främst på landsbygden är det ett stort problem där folk har egna brunnar. Lennart vet. han har själv grävt inte mindre än fem brunnar på sin tomt utan att få någorlunda tjänligt hushållsvatten. De fina och tekniskt invecklade filter han kopplade in gav inte tillfredsställande resultat.
Men nu har han rent vatten. När vi besöker honom på gården Gamlarp strax utanför Glimåkra bjuds vi på det klaraste källvatten ur vattenledningskranen. Det var det dåliga hushållsvattnet hemma på gården som fick Lennart att kläcka sin prisbelönta 25 000-kronorsidé. - Vi hade så mycket järn i vattnet att vi fick klagomål från mejeriet. Kornas mjölk missfärgades, berättar fru Britta. Men nu är både hon och mejeriet nöjda.
EN ENKEL KONSTRUKTION Tack vare Lennarts snilleblixt kan vi dricka gott kaffe igen, säger hon. Lennarts filter ser ut som en stor ståltub med lite rattar och rörstumpar på. För en lekman ser det väldigt invecklat ut, men själv menar han att det är en mycket enkel konstruktion. En konstruktion som kan bli revolutionerande för vattenreningen i enskilda hushåll och lantbruk.
Lennart Jönssons uppfinning är både unik och epokgörande, menade tävlingsjuryn som belönade hans idé bland 516 inkomna tävlingsförslag.
I och med att Lennart nu blivit lite "kändis" och omskriven har också så kallade "fina herrar" från olika instanser fått upp ögonen för hans kunnande, trots att han inte har de rätta skolorna. En skön revansch för Lennart. Med en triumferande glimt i ögonen berättar han: - Att ingen kommit på det här förr, sa killarna från Planverket i Stockholm när jag demonstrerade mitt filter för dem. Dom tyckte faktiskt att det var det bästa som hänt i VVS-branschen sedan oljan infördes i Sverige. Det är roligt att man också börjat att få lite stöd uppifrån. - Jag trodde inte att jag hade en chans, när jag läste om tävlingen och skickade in mina ritningar. Men så ringde de en dag och sa att jag låg bra till. När jag sedan kom till prisutdelningen i Halmstad hade de förstorat upp min ritning på en av hotellets väggar. Det är klart att man blev glad.
FÅR VÄRMEN BILLIGARE Men Lennart har inte bara grubblat över hur man skall få dricksvattnet rent. Han har också kommit på en genial lösning hur vi ska kunna värma våra bostäder för en billig penning. Den uppfinningen kan sänka driftskostnaderna för en normalvilla med tusentals kronor. Både åt sig själv och många andra nöjda Glimåkrabor har Lennart installerat ett värmesystem med en stor trycklös vattentank samt ett elaggregat som håller värmen nattetid när eltaxan är låg.
- Det är den väl isolerade tanken som är själva vitsen, berättar han. I och med att oljepriserna bara stiger kan Lennarts uppfinning få stor betydelse för framtiden. Hans värmesystem bygger på att man har el- och vedeldningspanna. Eldar man rejält i pannan - 5 till 6 brasor en dag beroende på vedkvaliteten - och har Lennarts värrnesystem installerat i huset räcker det att värma upp ett välisolerat bostadshus i cirka en vecka.
Själv har han en bostadsyta på cirka 300 kvadratmeter. Sedan huset byggdes 1978 har han bara gjort av med mellan 20 och 25 kubikmeter ved varje år för att ha det varmt och gott hemma. I bland dröjer det upp till två veckor innan han tvingas elda i pannan för att få varmt tappvatten.
- Alla som är lite händiga kan montera in det här systemet själva och det är godkänt av både Statens planverk och arbetarskyddet, förklarar han.
HUGG VED OCH SPARA PENGAR Han lovar också att man tjänar in investeringskostnaderna på ett år! Sen är det bara vinst att ha hans system. - Jag brukar säga att man ökar inte sina inkomster med vedhuggning men det är ett bra sätt att hålla sina utgifter nere om man vill offra några timmar av sin fritid i skogen. fortsätter han.
Hos familjen Lagerssons i Sibbhult finns Lennart Jönssons värme-system installerat i villan. Fru Anita berättar: - Vi har alltid haft vedeldning. Tidigare fick vi elda dygnet runt för att ha varmt vatten. Men med Lennarts system behöver vi bara elda en gång om dagen och vi vet att det alltid finns varmt vatten. Isoleringen är givetvis resultatet av en av Lennart Jönssons många snilleblixtar.
Och isoleringen är så bra att nu har Sydkraft satt in en speciell mätare i hans källare för prover. Kraftbolaget tjänar inga stora pengar på Lennart Jönssons elförbrukning, men i strävan att hålla energikostnaderna nere i landet skaIl ju alla parter samarbeta.
KOMMER 0CH GÅR SOM HAN VILL Det är i Sibbhults mekaniska verkstad Lennart Jönsson gör sina konstruktioner och experimenterar fram nya kluriga saker. I uppfinnarverkstaden tillbringar han större delen av sin fritid. - Jag hyr in mig här och jag kan komma och gå som jag vill, myser han. Det skulle jag inte kunna göra på ett stort företag. - Här är en annan grej som jag tror mycket på, fortsätter han och håller upp en prototyp till en ny pump till expansionskärl. Den här pumpen fyller på luft i hydroforen helt automatiskt och är gjord helt i mässing. Den är så gott som outslitlig och har bara mekaniska delar. Ingen elektronik. Den här grejen kan bli något stort bara folk får klart för sig hur bra den är.
Verkstadsägare Arne Andersson nickar instämmande och säger: -Samarbetet med Lennart är det bästa som hänt mig. Han kan sin sak. Det är en trygghet att ha en sådan kille i företaget. Det kan vara räddningen för framtiden.
Han har så rätt Det är innovatörer som Lennart vi ska vara rädda om och uppmuntra. - Hade jag haft skolor bakom mig hade det varit lättare att hävda sig och få gehör för idéerna, suckar Lennart. Nu får jag rita och konstruera på mitt eget sitt. Den där invecklade matematiken har jag aldrig lyckats lära mig. Men Lennart Jönsson från Glimåkra har klarat sig bra. Hur han har det med arbetsglädjen for att upprätthålla sin halvtidstjänst inom kommunen får vi aldrig riktigt grepp på. På grund av sina ledgångsbesvär jobbar Lennart halvtid. Men när det gäller hans hobby -att uppfinna - är det inget fel på entusiasmen. Han vilar inte på sina lagrar och de framgångar han nu inkasserat. Nej, han är ständigt på gång med något nytt. Nu håller han som bäst på att konstruera en fiffig kamin för främst sportstugeägare så de inte behöver elda för kråkorna som många gör i dag i sina öppna spisar. Småmysande visar han oss en ritning och säger: - Det är skönt att jag får vara här hos Arne i verkstan och stöka. Han än genomrejäl och tänker inte på pengar hela tiden. Den uppfattningen tycks vana ömsesidig.
Apropå pengar - vad skall Lennart Jönsson göra med sina prispengar? - De ska jag gömma undan till restskatt, blir svaret.
Ideér har han gott om. Men att realisera dem kan många gånger vara en annan femma i ett land som Sverige 1983."
	<< Tillbaka